IBSA är organisationen för synskadade idrottare.
Redan i februari dömde jag på German Open för synskadade och då tyckte jag att
jag gärna vill fortsätta att döma på sådana tävlingar. Tyvärr finns det inte
många IBSA tävlingar, men i juli bestämdes att en World Cup skulle hållas i
Atyrau, Kazakhstan. Efter att ha frågat IBSAs domarkommission ifall jag skulle
kunna delta och fick positivt besked från dem började jag planera min resa. SJF
och DU ställde direkt upp med att stå för min resekostnad och Martin Pernheim
och Parasporten stod för min hotellkostnad samt kostnaden för en ny slips och
bricka. Stor tack till alla som möjliggjorde den här resan!
Jag landade i Atyrau på fredag kväll och det
intressanta med staden att den ligger på båda sidor av Ural-floden. Väster om
floden är det Europa och öster om floden är det Asien.
På lördag kl. 14 var det lottningen. Tyvärr fick jag
felaktig information om domarmötet så jag fick bråttom att hinna med, men jag
hann. Domarmötet följdes av ett seminarium vilket är också obligatoriskt för
att kunna ha en levande IBSA licens. Domarkommissionen bestod av Angelika WILLHELM
och Gary BERLINER. Till tävlingen kom det endast åtta domare som skulle jobba
på två mattor. Alla domare hade IJF-A licens utom mig. På World Cup och EM kan
man döma med IJF-B licens också.
På kvällen bjöds domarna på en middag på en fin restaurang
men många goda kazakiska rätter.
Sverige deltog med två tävlande. Nicolina Pernheim
tog brons i – 63 kg och Oscar Widegren kämpade också bra i – 73 kg.
Första tävlingsdagen var på söndag och kvalet började
kl. 11. Jag placerades på matta 2 med Gregory MOORE, USA, Olivier DESROSES, FRA
och Kairat TULENOV, KAZ. Kvalet var ca 4 timmar lång så vi han med en liten
lunch innan öppningsceremonin startade kl. 16. Finalpasset började kl. 17. Det
var min andra riktiga IBSA tävling och den första riktig stora. Jag fick kolla
hur de andra domarna agerar. Det skiljer lite hur man gör på mattan, dock
bedömningen av poäng och straffar är samma som på vilken IJF tävling som helst.
Jag fick en bronsmatch i mitten och det var jag nöjd med. Jag frågade
kommissionen om feedback och jag fick tips hur jag skulle agera i olika
situationerna för att göra bättre ifrån mig.
På kvällen bjöds det igen på middag, denna gång
tillsammans med organisationen och coacherna också. Det blev en flera timmars
lång middag med mycket kazakisk underhållning också samt hur många rätter som
helst.
På måndag var det dags för dag 2 och jag tog till mig
tipsen från kommissionen och kände att det har gått riktigt bra för mig på
mattan. Kommissionen frågade mig om jag ville testa att döma en match där den
ena tävlande är både blind och döv. Det krävs mycket mer agerande av domaren på
sådana matcher, men jag ville se hur jag klarar den uppgiften också. Kvalet
slutade strax efter kl. 14 och kunde vila lite inför finalpasset kl. 16. När
jag fick se domarindelningen i finalpasset blev jag lite förvånad, jag fick
agera mattdomare i 3 matcher av 12 på denna eftermiddag.
Efter tävlingen hölls det ett kort domarmöte. Två av
domarna blev uttagna att döma på VM i november. Annars var kommissionen nöjd
med allas insatser och vi fick våra licenser. Angelika berättade också för
varje domare vilken klassifikation man fick. Jag fick 7,1 vilket är mycket hög
och det bekräftar att jag gjorde ett mycket bra jobb. Jag kommer att klättra
några placeringar på rankningslistan, men jag kan aldrig komma förbi domare med
A-licens. Det är speciellt för IBSA rankingen.
På tisdag morgon var det dags att ta flyget hem via
Istanbul och landade två timmar försenad på Kastrup efter en lång dag.
//Sandor Magyar
Lund, 2019-09-13